nillebackman

dax att nana kudden min! (kind e´mot kind) du e mitt stjärnfall, du e mitt hopp. Jag trivs med att hoppas. Jag drömmer för mkt lever mig bort, bort till fjäran land där vi möts & går hand i hand. De ljusa som skiner upp mig, de e rätt lustigt då alla tittar mot dig. En smekning som blivit till guld. Sveket va evigt handen blev full, full av förvåning, full av allt skit. Tvekar du ofta, ofta på vad? troligtvis något ska vi slå vad. Bevis elr ej, min hand längtar till dej. (kind e´ mot kind) blev fångad som de stjärnfall du är, jag står ju fast, jag står ju här! Frusen & stel, handen fick aldrig vila handen förblev allt annat än hel. Sagor berättas, tankar vrids om. Påstår nog inget jag menar tvärtom, du begriper det aldrig! du förnekar ditt grepp. skriket blev högre, rösten slog fast. Handen som greppat, bar på en last! (kind e´ mot kind) tron på nått bättre, strävan jag bär. Svinen på gatan som vänder ryggen och svär, plåtar mig hårt och slagen i ryggen, vem faller i gråt? förtvivlad & trött, frusen och rädd, trånar för händer som kränkte mig helt. trånar för tron på bekymersfritt liv. Jävligt jobbigt med all dess logik. Då du gick ifrån och drog handen i fickan, jag står ju kvar och ber om den flickan. Från inget till allt jag lovar värma om något känns kallt. Dax att nana kudden min!



Man tycks bli förvånad av orden som skrivs, bara du bara jag bara vi, inser tillslut att blått orden tog slut. Förevigt vi väntar tysta som möss. Vad finns det att höra vad finner vi tröst? Sorgen som sprids för trötthetens skull? kanske det är så vi ramlar omkull. Hoppet det finns men strävan är svår, för vart vi vill komma, av frihetens år! där du aldrig glänste, där du aldrig blev, blev till din egen. Du förtjärnar hela himlen min vän. Berikad och klar, ja för mig är du helt underbar! Låt mig trivas räck ut din hand kyssas & kramas din lätnad min famn. Glädjen den sprids, lycka blir stark. Finns det beskrivning, gå på min mark. Se dig i ögonen du är väldigt stark. Kraften du ger mig binder min hand! rotar sig in, in bland det lugna fridfulla tysta. Stillande dåva, brusande, svalkande, törstande mera än allt. Du finns i mitt hjärta du finns överallt. Dom värmande orden likt havet är salt. Förenas vi snart du vet de är sant. Jag duger nog aldrig men jag släpper dej inte. För, för mig är du magisk ett tecken i mitt inre<3